Julpynt... Så otroligt stämningsfullt, nostalgiskt, vackert, upplysande och alldeles, alldeles på tok för krimskramsigt... Eller? Jag är det största julfreak du kan tänka dig! Börjar lyssna på julskivorna redan i oktober (det är ingen överdrift)! Men när det kommer till julpyntningen börjar det svåra. Det överlägset bästa med allt julpynt är alla ju ljusen i fönstren. Hela Sverige lyses upp under denna tidpunkt på året. Att det dessutom kom en decemeter snö lagom till första advent gjorde bara saken ännu ljuvligare. Men återigen: pyntet... Alla små tomtar, tavlor, affischer, gardiner, ljuslyktor, ljusstakar, julbockar... För att inte nämna själva julträdet: granen!

 

Det blir lätt en aning för pryttligt tycker jag. Balansen är svår. I några år har jag kört konsekvent vitt istället för rött, då det passat min stil bättre. I år har jag inte ens några gardinstänger pga att vi renoverat sällskapsytorna, kök och vardagsrum. Jag har piffat lite med kuddar och filtar- i rött i år- och det gör sitt. Adventsljusstaken står traditionsenligt på bordet och stjärnorna hänger (snett...) i fönstren.

 

Många av oss har gamla ärvda julpynt från någon släktning. För något år sedan kom Maken och hävdade att vi bara MÅSTE ha kvar hans gamla blå ljusstake med plastkottar kring ljusen, ja ni vet stilen. Den klassiska. "Den har jag faktiskt fått av mina föräldrar!" hette det och eftersom han inte lägger sig i mitt inredande så ofta fick jag väl tillmötesgå honom denna gång. OK, fine, tänkte jag, hur ska jag komma ur det här..? Den måste pimpas!

 

Jag och min trogna vapendragare sprayen inledde ett nära samarbete...